Växande intresse

I takt med att kunskapen om klimatförändringarnas konsekvenser och orsaker ökat har intresset för kärnkraft som energikälla ökat väsentligt i världen.

Idag kommer två tredjedelar av världens samlade elproduktion från fossileldade kraftverk. Harrisburg- och Tjernobylolyckorna innebar ett avbräck i utbyggnaden och utvecklingen av kärnkraft som energikälla i både USA och Europa. Denna hållning omprövas nu av allmänhet och politiker på flera håll. Bakgrunden är en tilltagande efterfrågan på el, en ökad förståelse för klimatproblemet samt en teknisk utveckling av kärnkraft vad gäller såväl drift som säkerhet.

Hög investeringstakt i Asien 
Ungefär 40 reaktorer med en total effekt på över 30 000 MW är för närvarande under uppbyggnad runt om i världen. På lite längre sikt planeras för över 200 nya reaktorer, framförallt i Asien. Kina och Indien planerar för en storskalig utbyggnad av kärnkraft. Med tanke på att Kina nu öppnar ett nytt kolkraftverk var femte dag är det lätt att räkna ut att den kinesiska satsningen besparar världen stora utsläpp av växthusgaser. Även Japan och Korea investerar stort i kärnkraft som ett alternativ till kolkraft.

Tredje generationen snart i drift i Europa
Redan idag svarar kärnkraften för cirka 35 procent av EU:s samlade elproduktion. Flera av EU:s medlemsstater planerar för utbyggnad av kärnkraft.  I Finland byggs för närvarande, om än kantat med förseningar, en ny reaktor, Olkiluoto 3. Som det första nya reaktorbygget med en tredje generationens reaktor är det inte förvånande, erfarenheterna av detta kommer att komma övriga nybyggen till godo. Exempelvis kommer samma typ av reaktor som byggs i Flamanville, Frankrike, att stå klar ungefär samtidigt, trots en senare byggstart. Produktionskostnaden för elen kommer, trots förseningen, fortfarande att vara väsentligt lägre än för exempelvis vindkraft. I Finland pågår även en diskussion om ytterligare utbyggnad av en eller två reaktorer.

Flera länder omprövar tidigare beslut
En politisk omprövning av tidigare beslut om att inte utveckla kärnkraften har skett i Storbritannien. Där kommer flera nya reaktorer att beställas under 2009. I Belgien, Schweiz, Spanien, Litauen, Turkiet och Polen finns ett uttalat intresse för ny kärnkraft. För Tyskland, vars elproduktion till 50 procent kommer från kolkraft och cirka 30 procent från kärnkraft, innebär det politiska beslutet om avveckling av kärnkraft ett väsentligt ökat beroende av importerad el liksom behov av nya kolkraftverk. Intresset ökar hos tyska kraftföretag att teckna kontrakt om elleverans från den franska reaktorn i Flamanville som tidigare nämnts. Frågan är förstås hur länge Tyskland, vars halva elproduktion kommer från kolkraft, har råd att avfärda den enda formen av elproduktion som på ett ekonomiskt och miljömässigt försvarbart sätt kan ersätta den kolkraft som på kort tid måste fasas ut?

I USA har 17 kraftföretag under de senaste åren begärt myndighetstillstånd för ca 30 nya reaktorprojekt. Den första reaktorbeställningen i USA på 30 år väntas i början av 2009. Detta då den främsta begränsningen – att ansökan om byggnation och driftssättning var två helt separata processer – nu har förändrats.
Stora satsningar görs även på internationella forskningsprogram om framtidens kärnteknik, den så kallade fjärde reaktorgenerationen. Kina har inlett samtal om att beställa en bridreator av den typ som nu konstrueras i Ryssland.

Tydlig trend 
Utvecklingen i vår omvärld tycks klar. Vill vi stoppa klimatförändringarna och samtidigt behålla eller öka vår levnadsstandard är en avveckling av kärnkraft inte rätt håll att gå.