11 frågor och svar om kärnkraft
1. Kan inte vindkraften ersätta kärnkraften?
- Nej, för att klara klimatet kommer det att behövas både och. 65 procent av världens elproduktion kommer från kol, olja och gas. Ska vi lyckas ersätta det kommer det krävas stora investeringar i såväl vindkraft som kärnkraft och andra klimatvänliga energislag. Det räcker med att se sig om i Sveriges omedelbara närhet för att hitta länder där kol och gas dominerar energiförsörjningen. Det behövs mer klimatvänlig energiproduktion, inte mindre.
Vindkraften har en stor potential i Sverige. Vindkraften kan dock aldrig ersätta kärnkraften, men vara ett viktigt komplement. Vindkraft kan inte fungera som baskraft på samma sätt som t.ex. kärnkraften. Vindkraften ger inte ett lika konstant tillskott av el, och måste därför kompletteras med reglerkraft. Vattenkraften kan användas till det, men det innebär också att effektiviteten i utnyttjandet av vattenkraften minskar eftersom det måste anpassas efter hur mycket el vindkraften levererar. I Danmark, som har mer vindkraft än Sverige, men ingen kärnkraft, används fossil energi som reglerkraft till vindkraften, vilket givetvis gör att en vindkraftslösning totalt sett släpper ut betydligt mer koldioxid än kärnkraft. De danska utsläppen av koldioxid är också betydligt högre än de svenska.
Med början på 2020-talet kommer kärnkraftsreaktorerna att behöva tas ur drift ett efter ett. Totalt handlar det om nära hälften av vår totala elproduktion. Samtidigt finns skäl att tro att behovet av el inte kommer att minska, utan snarare öka med fler miljövänliga värmepumpar, nya snabbtåg och mer spårbundna godstransporter samt en övergång till eldrift i personbilssektorn.
Tittar vi utanför Sveriges gränser kan vi se att det inom EU råder stort underskott på koldioxidsnål elproduktion. Vi behöver mer, inte mindre koldioxidfri elproduktion. En effektiv klimat- och energipolitik handlar därför om både vindkraft - och andra klimatvänliga energislag. Inte antingen eller.
2. Innebär en investeringar i kärnkraft mindre pengar till förnybar energiproduktion?
- Nej, behovet av koldioxidfri elproduktion är så stort att det kommer att behövas både och. Av världens totala elproduktion kommer 65 procent från kol, gas och olja.
Utan kärnkraft är risken stor att vi hamnar i samma situation som många andra länder, att vi tvingas importera stora mängder energi, bl.a. från kolkraftsproducerande länder som Polen och Tyskland.
Ett fortsatt förbud mot kärnkraftsinvesteringar i Sverige innebär inte att det blir mer vindkraftsinvesteringar, men att kärnkraftsinvesteringar istället kommer att hamna i Finland, Storbritannien eller andra länder där man nu bygger eller kommer att bygga ny kärnkraft.
För att ambitionerna på vindkraftsområdet i Sverige ska nås handlar det om vilka villkor som omger vindkraften, elcertifikatssystemet och tillgången till riskkapital.
3. Välfärd och kärnkraft, vad har de egentligen gemensamt?
- Elförsörjningen i Sverige är direkt avgörande för jobb och tillväxt i stora delar av industrin, och därmed också för att det blir pengar till välfärden.
Svensk industri är elintensiv och basindustrin sysselsätter direkt eller indirekt över 300 000 människor. Det är helt enkelt nödvändigt att säkra tillgången på el till rimliga priser för att basindustriföretagen ska kunna fortsätta att växa och skapa jobb, välstånd och trygghet.
4. Varför kärnkraft - när vi kan minska elkonsumtionen genom effektivare användning?
- Därför att effektivisera är inte detsamma som att spara. Resultatet av en effektivisering måste inte alltid bli lägre förbrukning. Tvärtom finns både effektivitets-, klimatskäl och ekonomiska skäl att öka den svenska elanvändningen.
Det övergripande målet måste vara en effektiv energiproduktion och -konsumtion. Att övergå från bensinbil till en elbil skulle sett till helheten spara energi, men det skulle också leda till ett ökat elbehov. Att använda energi effektivt är en förutsättning för att Sverige och svensk industri ska vara konkurrenskraftig på sikt. Den svenska industrin är redan idag väldigt energieffektiv i ett internationellt perspektiv. Men att använda el och energi effektivt är någonting annat än att inte använda el alls, och därmed spara el. Det talar för att Sverige, med sin rena elproduktion, borde försöka attrahera fler industrier att lokalisera sin verksamhet till Sverige. Något som dock skulle leda till en ökad elförbrukning i Sverige.
5. Är inte risken för kärnkraftsolyckor alltid överhängande?
- Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka är minimal i moderna kärnkraftverk. Kärnkraftverkets säkerhetssystem är mångdubbla och upptäcker automatiskt störningar i kraftverkets drift. "Riskerna" för stora utsläpp och skador på människor och miljö med andra typer av energiformer som bygger på förbränning är 100 procentiga. Både kol och även vissa typer av biobränsleanvändning leder till höga utsläpp.
En modern kärnkraftsanläggnings tekniska lösningar, mångdubbla skydd och den kraftiga reaktorinneslutningen säkrar att det vid ett olyckstillbud inte kommer ut farliga ämnen i naturen. Kärnkraftverk som Tjernobyl har aldrig tillverkats i Sverige - vi visste att de inte var säkra redan när de tillverkades.
6. Hur hänger klimatfrågan ihop med kärnkraften?
- Kärnkraften är det energislag som sett till hela livscykeln släpper ut minst växhusgaser enligt en studie från statliga Vattenfall om elproduktion i Sverige.
Den viktigaste åtgärden för att uppnå klimatmålen är att fasa ut användningen av fossila bränslen. Satsningar på förnybara energikällor är otroligt viktiga - men hinner inte fram i tid eller tillräcklig omfattning. Efter 2020 kommer våra kärnkraftsreaktorer att avvecklas i snabb takt och vi måste ersätta 45 % av den totala elproduktionen med något - samtidigt som elkonsumtionen växer med elbilar, höghastighetståg, större kollektivtrafik och växande befolkning. Kärnkraften är ett av få effektiva, närmast koldioxidfria alternativ som kan ersätta fossila bränslen, minska koldioxidutsläppen och därmed reducera växthuseffekten.
7. Slutförvar - är det löst?
- Ja, tekniskt är det löst sedan länge.
Säkerhetstänkandet i de svenska kärnkraftsverken är mycket högt. Sverige har under tre decennier utvecklat en metod för att kunna hantera och förvara det använda kärnbränslet på ett säkert sätt under långa tidsrymder. Stora satsningar har gjorts på forskning och utveckling - och de har gett resultat! Nya metoder kommer att göra det möjligt att återbehandla kärnkraftsavfallet, vilket radikalt minskar det långlivade avfallet. Forskarna beräknar klara av att återbehandla 99.5% långlivat avfall - vilket ger oss en helt ny situation i avfallsfrågan. Dessutom får vi ut ytterligare 60 -70 gånger mer energi från avfallet. År 2009 ska beslut fattas om var i Sverige slutförvaring ska ske. Den svenska metod vi sannolikt kommer att använda är samma som Finland redan valt.
8. Är inte uranbrytning skadligt för människor och miljö?
- Inte skadligare än annan utvinning.
Liksom all annan gruvbrytning sker miljöpåverkan i samband med uranbrytning. Samtidigt innebär uranbrytning en väsentligt mindre påverkan än t ex kolbrytning. För att utvinna samma mängd energi som det finns i 3 000 kilo stenkol behövs det bara 50 kilo uranmalm. Precis som vissa metaller måste även uran lakas ur malmen. Miljökraven på gruvdrift har skärpts under åren men mer kan göras. Idag finns en internationellt erkänd miljöcertifiering för kärnkraft, som också omfattar uranbrytningen och anrikningen. Det finns heller ingen medicinsk forskning som visar på ett samband mellan låga doser strålning och cancer. I alla studier där förhöjd risk för cancer har misstänks, tros undermåliga arbetsförhållanden, dålig ventilation och bristande information vara orsaker.
9. Att bygga ett kärnkraftverk är ohyggligt dyrt, i Finland är den nya reaktorn budgeterad till ca 30 miljarder kronor, men kostnaderna kommer att bli betydligt högre. Varför satsa på något så dyrt?
- Därför att det ändå är det billigaste, även om det blivit dyrare än beräknat i Finland.
Flera olika beräkningar visar att det är betydligt billigare att producera kärnkraftsel jämfört med att producera el från vindkraft. Bl.a. från det svenska energiforskningsorganet Elforsk som återkommande gör beräkningar för olika energislag. Men det viktiga är vad investerare själva gör för bedömning. Om kärnkraften är dyr som vissa säger, då kommer heller inga investeringar att ske i den, och dagens förbud mot investeringar i kärnkraft fyller då inget syfte. Men konstigt nog säger samma människor som påstår att kärnkraften är dyr ofta också att vi ska ha ett förbud mot sådana investeringar. Om det vore dyrt att investera och producera kärnkraftsel är det svårt att förklara varför intresset för att investera i kärnkraft är så stort i t.ex. Finland - där det byggs en reaktor nu, men där ansökningar om att få bygga tre till har lämnats till regeringen. Även i Sverige har den elintensiva industrin deklarerat att man är angelägen om att få investera i ny kärnkraft.
10. Om det är billigt att producera el från kärnkraft, varför är elen så dyr?
- Framför allt därför att de samlade skatterna på el höjts kraftigt. Mellan 1996 och 2007 har de samlade elskatterna tredubblats för hushållen.
Skatterna och avgifternas utformning har också en tydligt styrande effekt på elproduktionen. Vindkraft och biobränslen gynnas kraftigt av de sammanlagda effekterna av elcertifikat och rådande skatter och subventioner. Om det överordnade målet är att till minsta möjliga kostnad producera elkraft med låga koldioxidutsläpp är dagens skatter och bidrag snedvridande, eftersom vindkraft och biobränsle inte har lägre koldioxidutsläpp än vattenkraft och kärnkraft. Enligt statliga Vattenfalls livscykelanalys av utsläppen från olika energislag har kärnkraft de lägsta utsläppen, följt av vattenkraft. Dessa är dessutom två energislag som är betydligt billigare att producera. Den inriktning som konstruktionen med elcertifikat, skatter och subventioner har idag gynnar alltså tekniska energilösningar som i produktionsledet är mellan 75 och 170 procent dyrare än annan teknik som ger lika låga eller lägre koldioxidutsläpp. Mot bakgrund av den vikt många säger sig fästa vid klimatfrågan finns det skäl att fundera över klokskapen i detta.
11. Är inte Harrisburg och Tjernobyl två exempel på att det är stora risker med kärnkraft?
- Nej. Harrisburg ledde inte till någon allvarlig skada för människor och milö. Och i Tjernobyl användes en reaktortyp som inte finns i Sverige.
Vid Harrisburgsolyckan skedde i princip inga utsläpp till omgivningen utan all radioaktivitet stannade kvar innanför reaktorinneslutningen. Ingen människa dog, och ingen människa kom till skada. Harrisburgolyckan ägde rum för 30 år sedan och sedan dess har teknikutvecklingen varit snabb och mycket arbete har lagts ned på att höja säkerhetsnivåerna i kärnkraftsverk. Den reaktorkonstruktion som användes i Tjernobyl existerar inte i Sverige. Bland annat stod Tjernobyls reaktor i en vanlig industribyggnad medan svenska och andra västerländska reaktorer är omgivna av en gastät inneslutning som ska förhindra att radioaktivt material kastas ut i omgivningen vid en olycka. Det låga säkerhetsmedvetande som präglade f d Sovjetunionen kan inte jämföras med det aktiva säkerhetsarbetet som råder inom svensk kärnkraftsindustri.